Back

ⓘ Ortnamn i Uppland



                                     

ⓘ Ortnamn i Uppland

Ortnamn i Uppland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by, -torp och -tuna.

Vissa ortnamn är speciella för Uppland och delar av omgivande landskap. Exempel på detta är namn som har efterleden -sta och -tuna. Ortnamnen i Uppland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled.

Några av de osammansatta namnen är enstaviga, som till exempel Bro och Harg. Andra är tvåstaviga som till exempel Kulla, Länna. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Knivsta och Väddö, men det finns också namn med tre ordled, som Rydboholm och Österbybruk.

                                     

1. Definition av begreppet ortnamn

Ortnamn eller toponymer är namn på geografiska företeelser och ortnamnen kan delas upp i bebyggelsenamn och naturnamn.

En språkvetenskaplig definition är att "ett ortnamn är ett språkligt uttryck som i en viss namnbrukarkrets är knutet till en bestämd plats".

                                     

2. Ortnamnskategorier

Alla ortnamn delas upp i två huvudkategorier: naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen kan indelas tre kategorier: ägonamn, bebyggelsenamn och namn på artefakter. Naturnamn är namn på vattendrag, sjöar, skogar o.s.v. Ägonamn är namn på mark som används för jordbruk och boskapsskötsel, till exempel åkrar, ängar och hagar. Bebyggelsenamn är namn på tätorter, byar, gårdar, bygder med mera. Artefaktnamn är namn på broar, hamnar, gruvor, gravhögar m.m. Bebyggelsenamn kan vara primära eller sekundära. Primära bebyggelsenamn avser bebyggelse redan från början, till exempel de som slutar på -by som Hammarby, eller -torp som Brotorp. Sekundära bebyggelsenamn har inte från början betecknat bebyggelse. Dessa bebyggelsenamn har ursprungligen varit naturnamn, ägonamn eller artefaktnamn. Exempel på sådana ortnamn i Uppland är Söderfors, Rånäs, Edsbro med flera.

                                     

3. Ortnamnet Uppsala

Stadens tidigaste namn var Östra Aros, där Aros det ursprungliga namnet betyder åmynning och syftar på Fyrisåns utlopp i Mälaren. Östra tillades för att skilja orten från Västra Aros Västerås. Orten Uppsala låg norr om Östra Aros och den var från 1164 säte för ärkebiskopen. När ärkebiskopssätet ungefär 1273 flyttades till Östra Aros följde namnet Uppsala med och Östra Aros blev Uppsala. Den ort som förut hade namnet Uppsala fick heta Gamla Uppsala. Namnet Uppsala har tillkommit som jämförelse med den tidigare byn Sala den nuvarande stadsdelen Sala backe. Upp- betyder det längre upp belägna Sala. Sala är pluralis av sal, som har tolkats på två olika sätt. En tolkning är att det betyder enklare byggnad och en annan tolkning är festhall.

                                     

4.1. Typiska uppländska ortnamnsled och ortnamnsändelser Ortnamnsförled och avledningsändelser med trädanknytning

  • Gran- finns i Granhammar och som omljudd form i Gränsta.
  • En- finns i Enköping.
  • Tall- finns i Tallmossen.
  • Ek- finns i Ekeby.
  • Al- finns i Alsike och Alvik.
  • Lind- finns i Lindholmen.
  • Björk- finns i Björkö och, med avledningsändelse, Björklinge.
  • Alm- finns i Almtuna och i omljudd form i Älmsta.
  • Hassel- finns i omljudd form i Hässelby.
  • Fur- finns i Furusund.
                                     

4.2. Typiska uppländska ortnamnsled och ortnamnsändelser Ortnamnsefterled som betecknar bebyggelse

  • -bo kan även ha andra betydelser, som i Edebo, Funbo, Harbo och Vidbo Withbo 1100-talet, där namnet betecknar boarna d.v.s. invånarna.
  • -bo da, som ursprungligen betecknade bodar för tillfälligt bruk, bland annat slåtterbodar. De i Roslagen vanliga namnen på -boda kan ofta ha med fiske att göra. Exempel är Bammarboda och Spillersboda. I norra Uppland är namn på -bo vanliga. Exempel på dessa namn är Sävastebo Sigwastabodom 1470.
  • -lösa är en av de äldsta namntyperna i Sverige och dessa namn förekommer från Skåne i söder till Uppland i norr. Betydelsen är omstridd, men en vanlig tolkning är glänta, öppen mark, äng. Exempel: Boglösa, Karlösa, Kroklösa och Trälösa.
  • -by har ursprungligen sannolikt betytt boplats, bebyggelse som den senare betydelsen gård, by har utvecklats från. I Uppland finns bland annat Heby, Stavby och Viby. Namnet Viby finns på 6 platser i Uppland och det har tre olika betydelser. När det gäller Viby Wicbu,1100-talet vid Sigtuna betyder förledet vik. För Viby i Sollentuna socken och Kalmar har man äldre belägg som visar på det fornsvenska vidher skog i förledet. För de tre Viby som ligger i Markim, Funbo och Harbo visar de äldre skrivningarna på att förledet är vi helgedom.
  • -ö finns både i Roslagen och i Mälaren, exempelvis Blidö och Väddö i Roslagen och Grönsö och Munsö i Mälaren.
  • -mora kommer av ordet mor, som betyder granbevuxen skog, ofta sumpig. Efterledet -mora, som är bestämd form av mor, förekommer i de östra delarna av Uppland. Exempel: Dannemora, Hanmora och Tegelsmora. Namnet Hummelmora förekommer på två olika ställen i Uppland; i Järfälla kommun och i Österåkers kommun.
  • -torp innebär i en äldre betydelse nybygge, utflyttargård och de äldsta av dessa namn är från förhistorisk tid. Bland dessa äldsta namn återfinns Åstorp i Ekeby. På vikingatiden och medeltiden uppstod ett andra skikt av namn på -torp. En del av dessa namn har moderbyns namn i förledet, som Kunstatorp och Rickebytorp. Andra har yrkesbeteckningar i förledet, till exempel Kolartorp och Skogvaktartorp. Namn med sådana yrkesbeteckningar tillkom vanligen efter medel tidens slut. Under nyare tiden har en mängd namn med efterledet -torp bildats. Dessa namn kan då beteckna dagsverkstorp, litet ställe med jordbruk m.m.
  • -sätra, -sättra kommer av säter, som i östra Sverige har betydelsen äng eller åker rätt långt från byn, skogsäng. Exempel: Nysätra, Sparrsätra och Vårdsätra samt Hjälmsättra, Isättra och Tråsättra.
  • -tuna är ett efterled som mest förekommer i Uppland, Södermanland och i den sydöstra delen av Västmanland. Ordet tun betyder ursprungligen inhägnad plats. Den för Sverige speciella namntypen Tuna och -tuna har varit namn på centralorter i det förhistoriska samhällets organisation. Exempel på -tuna i Uppland är Sollentuna och Vallentuna.
  • -sta förekommer på många platser i Uppland, liksom i övriga Svealand samt i östra Norrland och i Jämtland. I Götaland skrivs efterledet som -stad. Den ursprungliga betydelsen av -sta har antagits vara plats, ställe, men även andra tolkningar har föreslagits. Namn med efterledet -sta i Uppland är bland andra Balingsta, Ramsta och Älmsta.


                                     

4.3. Typiska uppländska ortnamnsled och ortnamnsändelser Ortnamnsefterled som betecknar bruksorter och industrier

Sedan järnmalm började brytas i Dannemora gruvor i slutet av 1400-talet eller i början av 1500-talet började ett antal järnbruk att grundas i den östra delen av Uppland.

  • -bruk Bruksorter: Ett av de första var Österbybruk som ligger nära Dannemora. Österbybruk grundades redan på 1400-talet. Även Skebobruk grundades på 1400-talet. På 1500-talet grundades Lövstabruk och på 1700-talet Karlholms bruk.
  • -fors Bruksorter måste, innan det fanns elektricitet, vara belägna nära kraftigt strömmande vatten för att få energi. Därför ingår rätt ofta efterledet -fors i namnet. Detta är emellertid inte så vanligt just i Uppland. Men där finns i alla fall järnbruken Johannisfors, Söderfors och Ullfors
                                     

4.4. Typiska uppländska ortnamnsled och ortnamnsändelser Ortnamnsändelser

  • -a är en vanlig pluraländelse i svenska ortnamn. I vissa områden är -e vanligare, till exempel på Gotland, i Bohuslän, i vissa delar av Värmland till exempel Sunne och i Härjedalen Hede ii Hedha sokn 1397) och Jämtland Stavre. I Uppland är ändelsen -a den vanligaste pluraländelsen, till exempel i Lena Lenum 1299.
  • -inge och -unge är avledningsändelser och betecknar invånarna på en viss plats. I Uppland finns -unge både i Uppsala län, till exempel Huddunge och Skuttunge, men det finns även i Stockholms län, till exempel Almunge och Hakunge. I Roslagen finns endas en förekomst av -unge: gården Blekunge i Bro och Vätö skeppslag. Men -inge är mycket vanligare i Upplands båda län, som Faringe och Islinge i Stockholms län och Skärplinge och Tillinge i Uppsala län.
                                     

5. Ortnamn som påminner om hednisk kult

De ortnamn som har namnet på en fornnordisk gud eller gudinna i sitt förled kallas teofora ortnamn. Tillsammans med övriga ortnamn som syftar på gudadyrkan benämns de sakrala ortnamn.

                                     

5.1. Ortnamn som påminner om hednisk kult Säkra tolkningar

Namn med efterledet -eke: Onsike Odhenseke 1409, Odens ekskog. Helke Helgheke 1447, troligen ’den heliga ekskogen’.

Namn med efterledet -harg: Ordet harg kan i vissa ortnamn betyda helgedom, kultplats. Så är fallet med Odensala Othinsharg 1286.

Namn med efterledet -hult:

  • Frösthult Frøstolpt 1344 kommer av guden Frö.

Namn med efterledet -lunda:

  • Fröslunda socken och Torslunda gård i Fröslunda socken.

Man kan räkna med att efterledet -lunda har betydelsen helig lund när den förekommer tillsammans med ett gudanamn.

Namn med efterledet -tuna:

  • Torstuna kommer av guden Tor.
  • Närtuna har en förled som kommer av guden Njord, liksom Nälsta i Spånga.
  • Ultuna kommer av guden Ull.

Namn med efterledet -vi helgedom:

  • Torsvi betyder guden Tors helgedom.
  • Frösvi finns i Tillinge. Namnet betyder guden Frös vi.
  • Ullevi Upplands-Bro. Namnet betyder guden Ulls vi.

Namn med efterledet -åker helig åker:

  • Ulleråker betyder guden Ulls åker kultplats.
  • Gödåker, Gydakrom 1492, betyder åker som är tillägnad en gyðja, en prästinna.


                                     

5.2. Ortnamn som påminner om hednisk kult Osäkra eller omstridda tolkningar

  • Skäve Skædwi 1344 Vaksala och Skadevi Skedwi Häggeby, har ett omstritt förled, skedh eller skedhe. En uppfattning är att ordet främst betyder landtunga eller skiljande åsrygg, högre terräng mellan vatten eller vattendrag, vattendelare o.dyl. En annan uppfattning är att -ve och -vi i den grupp av ortnamn som kallas Skædhwi -namn betyder helig plats, kultplats. Förledet Skædh - kan då antingen betyda plats för hästkapplöpning eller hingsthetsning eller innehålla ett dialektord sked planka, bräde, varvid skædhwi skulle syfta på en helgedom omgiven av bräder.
  • Ullfors i Tierps socken kan ha gudanamnet Ull i sin förled, men det kan också komma av välla och ha med vattnet i Tämnarån att göra.
  • Frötuna kan antingen ha ett förled som är genitiv av gudinnenamnet Fröja eller också kommer det av dialektordet frö fruktbar.
  • Altuna kan ha ett kultbetecknande Al- i förledet, som emellertid är flertydigt. Argument för att förledet är kultbetecknade är dels att en del -tuna-namn har gudanamn i sitt förled och alltså är kultbetecknande och dels finns det inga gamla -tuna-namn som har ett träd i sitt förled det finns till exempel inget Ektuna, så därför är det uteslutet att Al- i detta namn skulle kunna beteckna trädet al. Det finns andra sätt att tolka al- i Altuna. Bland annat kan det syfta på skyddad plats.
  • Skederid Skætharg 1287 är ett namn där förledet kan vara släkt med skida kluven planka och efterledet -harg kan syfta på ett enkelt stenaltare. Alltså kan innebörden vara palissad kring helgedomen.
  • Alsike, ekelunden vid helgedomen. Enligt en annan tolkning är förledet trädet al och efterledet betecknar sankmark. Namnet skulle då betyda den albevuxna sankmarken.
  • Härnevi, Ärnevi i Funbo och Ärentuna har, enligt den tidigaste tolkningen, som förled gudinnan Härn, ett namn på Fröja. Senare har även andra tolkningar föreslagits. När det gäller Härnevi har det antagits att h är sekundärt och att förledet i både Härnevi och Ärnevi innehåller genitiv pluralis av *ærin eller *æri fruktbarhetsgud. Beträffande Ärentuna har det bland annat föreslagits att det innehåller ett fornsvenskt *ærn grusö, grusig mark.
  • Ullbro och Ullunda är två byar i Tillinge socken som båda kan ha sitt förled från guden Ull. Men det skulle också kunna komma av ett ånamn som är släkt med välla.


                                     

6. Referenser

Källor

  • Karin Calissendorff, "Svenska ortnamn" 1979, Svenska turistföreningen, ISBN 91-20-07048-9.
  • Svenskt ortnamnslexikon, 2003, Wahlberg, Mats, 1948- utgivare ISBN 91-7229-020-X.
  • Karin Calissendorff, "Ortnamn i Uppland" 1986, Norstedts förlag, ISBN 91-7156-009-2.
  • Per Vikstrand, "Gudarnas platser" 2001, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
Free and no ads
no need to download or install

Pino - logical board game which is based on tactics and strategy. In general this is a remix of chess, checkers and corners. The game develops imagination, concentration, teaches how to solve tasks, plan their own actions and of course to think logically. It does not matter how much pieces you have, the main thing is how they are placement!

online intellectual game →