Back

ⓘ Språkvård



                                     

ⓘ Språkvård

Språkvård innebär en medveten insats för att förbättra språket och/eller motverka språkets försämring. Ett verktyg för språkvård är skrivregler. I många länder och språkområden finns språkvårdande instanser, ofta med statliga uppdrag och ibland betitlade språknämnder eller språkråd. Tre av dessa är Språkrådet, Språkrådet och Institutet för de inhemska språken.

                                     

1. Betydelse

Språkvårdande insatser görs genom att ta ställning till olika sätt att använda språket och olika språknormer och därigenom klargöra ens värderingar om det hela. Detta skiljer sig från den språkvetenskapliga beskrivningen lingvistik, där man klargör hur språket används i praktiken och utan att ta ställning till olika "problem" eller "förbättringsmöjligheter". Den seriösa språkvården måste vara baserad på vetenskaplig kunskap om språket och öppet redovisa varför man propagerar för vissa åtgärder.

På internationell nivå finns en uppdelning mellan den rena språkvården och språkplanering. Den senare används för att underlätta etablerandet av ett standardspråk, medan språkvården utgår från ett redan etablerat standardspråk.

Språkvården kan vara av ett av två grundläggande slag. Den kan antingen vara inriktad mot språksystemet – de normer inklusive grammatiska regler som styr ett standardspråk. Eller så kan den riktas mot hur språket och dess normer tillämpas, det vill säga det faktiska språkbruket.

                                     

2. Språkvårdsinstanser

I många länder och språkområden finns olika institutioner som arbetar med språkvårdande insatser. Nedan listas eller beskrivs några olika sådan i olika länder

Italien

Istitut Ladin Micurà de Rü hanterar det ladinska språkets ställning och utveckling. Institutet är baserat i San Martin de Tor i den norditalienska regionen Trentino-Sydtyrolen.

Nya Zeeland

I Nya Zeeland vårdar Te Taura Whiri i te Reo Māori maori-språkets ställning och utveckling.

                                     

2.1. Språkvårdsinstanser Finland

Svenska avdelningen på Institutet för de inhemska språken arbetar med de inhemska språken i Finland. Språkvården ger råd och rekommendationer om ord, ordformer, böjning, uttal, betydelse, etymologi, ordföljd, satskonstruktion, med mera, vad gäller svenskan med särskild uppmärksamhet mot finlandismer. Huvudmålet för den svenskspråkiga verksamheten är att hindra att finlandssvenskan blir för olik sverigesvenskan. Enheten följer med aktuella tendenser inom samhället för att kunna svara på de senaste språkliga behoven. Mot särskild ersättning kan enheten utföra språkgranskningar om det finns möjlighet till det. På begäran ger svenska avdelningen även utlåtanden i språkfrågor.

Statsrådets svenska språknämnd arbetar framför allt med översättandet till svenska av lagar och handlingar som produceras i Finlands riksdag.

                                     

2.2. Språkvårdsinstanser Norden i övrigt

I Norge finns Språkrådet. Det skapades 2005, som en efterföljare till "Norsk språkråd" bildat 1972 och i förlängningen till "Norsk språknemnd" upprättad 1952. I det nordnorska Kautokeino har Sámi giellalávdegoddi Samiska språknämnden sitt kansli.

I Danmark finns Dansk Sprognævn. I de associerade områdena Färöarna och Grönland finns Føroyska málnevndin respektive Oqaasiliortut / Grønlands Sprognævn.

På Island finns Íslensk málnefnd.

                                     

2.3. Språkvårdsinstanser Italien

Istitut Ladin Micurà de Rü hanterar det ladinska språkets ställning och utveckling. Institutet är baserat i San Martin de Tor i den norditalienska regionen Trentino-Sydtyrolen.

                                     

2.4. Språkvårdsinstanser Spanien

I det flerspråkliga landet Spanien finns olika språkvårdande institutioner för spanska samt de olika regionala språken. Landets huvudspråk spanskan hanteras i Spanien bland annat av Instituto Cervantes, som också har ett uppdrag att vårda och sprida spansk kultur i allmänhet.

Aragonska hanteras av Aragonska språkakademin grundad 2006, baskiska av Euskaltzaindia grundad 1919, galiciska av Kungliga galiciska akademin grundad 1906 och Galiciska akademin för det portugisiska språket grundad 2008, fristående.

Katalanskan, i dess olika varianter, har flera olika språkvårdande organ beroende på region. I Katalonien hanterar Institut dEstudis Catalans det hela, medan motsvarande uppgifter i Valenciaregionen sköts av Acadèmia Valenciana de la Llengua Valencianska språkakademin, grundad 1998. På Balearerna finns ingen motsvarande organisation, men man samarbetar omkring katalansk kultur och det katalanska språket genom Institut Ramon Llull.



                                     

2.5. Språkvårdsinstanser Storbritannien

I Storbritannien finns bland annat Bòrd na Gàidhlig. Denna tillsattes 2005 av Skottlands regering, för att vårda och utveckla skotsk gäliska som det året blev ett av Skottlands officiella språk. 1993 bildades den walesiska organisationen Bwrdd yr Iaith Gymraeg, med uppdrag att hantera språkvården för kymriska walesiska.

                                     

2.6. Språkvårdsinstanser Nya Zeeland

I Nya Zeeland vårdar Te Taura Whiri i te Reo Māori maori-språkets ställning och utveckling.

Free and no ads
no need to download or install

Pino - logical board game which is based on tactics and strategy. In general this is a remix of chess, checkers and corners. The game develops imagination, concentration, teaches how to solve tasks, plan their own actions and of course to think logically. It does not matter how much pieces you have, the main thing is how they are placement!

online intellectual game →