Back

ⓘ Runsvensk grammatik



                                     

ⓘ Runsvensk grammatik

Huvudartikel: Runsvenska

Denna artikel beskriver grammatiken i runsvenska.

Språket i Sverige under runsvensk tid omkring 800–1225 e. Kr. är huvudsakligen känt genom runinskrifter. Beteckningen runsvenska är en konventionell beteckning på språket i Sverige, innan böcker började skrivas i Sverige med latinska alfabetet. När vi skriver ”Sverige” i denna artikel, menar vi området för det medeltida riket Sverige; under tidig runsvensk tid var Sverige troligen inte ett enat rike.

Under runsvensk tid fanns inga större skillnader mellan språket i Sverige och språket i övriga Norden. Detta gemensamma språk kallas fornnordiska. De rikaste källorna till fornnordiska är fornvästnordiska handskrifter från Island och Norge. Även om tungomålen i Norden var dialekter av samma språk, talar man om ”runsvenska” för att betona de små särskiljande drag, som ändå fanns i runsvenska jämfört med fornvästnordiska, och för att betona, att man syftar på just det svenska runinskriftsmaterialet.

Eftersom runinskriftsmaterialet är begränsat, är det inte möjligt att skriva en grammatik baserad på runinskrifterna i Sverige. Runsvenskans grammatik måste till stor del rekonstrueras med hjälp av fornvästnordiska. En runsvensk grammatik är i grunden en fornvästnordisk grammatik, som man har modifierat på de punkter, där man kan visa, att språket i Sverige skiljde sig från fornvästnordiska.

En runsvensk grammatik är därför snarast ett praktiskt hjälpmedel för dem, som vill läsa om hur språket torde ha varit, när runinskrifter gjordes i Sverige. I en runsvensk grammatik samlar vi alla välgrundade slutsatser om den tidens språk i Sverige inom ramen för en allmän fornnordisk grammatik.

Denna artikel beskriver främst, hur runsvenskan kan antas ha talats under äldre runsvensk tid, vikingatiden.

                                     

1. Fonologi

Framställningen grundas på Ragnvald Iversen och Elias Wessén. De runsvenska texterna är skrivna med runor, som inte återgav språket noggrant. De runsvenska orden och ljuden i denna artikel är alltså rekonstruktioner. I rekonstruktionen av runsvenska använder man i de flesta fall symboler som ligger nära det Internationella fonetiska alfabetet IPA. Men i några fall används specialtecken för att beteckna runsvenska fonem. Inom vinkelparentes ⟨ ⟩ har i några fall angivits skrivtecken som används i transkribering av runsvenska eller fornvästnordiska, när den dialekten omnämns, men inte nödvändigtvis är de gängse symbolerna från Internationella fonetiska alfabetet IPA.

                                     

1.1. Fonologi Vokaler

Det fanns nio vokaler, som kunde vara långa eller korta. Långa och korta vokaler var skilda fonem. Dessutom fanns i äldsta tid nio långa nasalerade vokalfonem; alltså fanns 27 vokalfonem. Oftast använder man i det vanliga skrivsättet för runsvenska symboler som är helt lika IPA‐symboler. Men när vi skriver runsvenska använder vi två skrivtecknen för vokaler som inte motsvarar IPA. De tecknen är ⟨æ⟩ och ⟨ǫ⟩, som används för ljuden som skrivs /ɛ/ och /ɔ/ i IPA.

De nio vokalerna i tabellen nedan fanns alltså som långa onasalerade vokaler, korta onasalerade vokaler, och långa nasalerade vokaler. Korta nasalerade vokaler var inte fonem, utan var allofoner av de korta onasalerade vokalerna.

Dessutom fanns tre diftonger, som brukar skrivas ⟨æi⟩, ⟨au⟩ och ⟨øy⟩ Dessa tre diftonger motsvarar de fornvästnordiska diftonger, som oftast skrivs ⟨ei⟩, ⟨au⟩ och ⟨ey⟩. De två första av dessa tre diftonger motsvarar de urnordiska diftongerna /ai/ och /au/. Den tredje diftongen ⟨øy⟩/⟨ey⟩ har uppstått genom i-omljud av /au/.

Utöver de tre diftongerna ovan brukar man skriva produkterna av brytning som ⟨ia⟩ och ⟨io⟩, alltså med vokaltecknet ⟨i⟩ som första komponent. Man kan räkna ⟨ia⟩ och ⟨io⟩ som stigande diftonger. I utgåvor av fornvästnordisk litteratur brukar man skriva den första komponenten med konsonanttecknet ⟨j⟩: ⟨ja⟩ och ⟨jǫ⟩. I beskrivningar av fornvästnordiska omnämns därför inte brytningsprodukterna som stigande diftonger.

                                     

1.2. Fonologi Konsonanter

Konsonantfonemen /ɸ/ ofta skrivet /f, /þ, /g/ och /n/ hade allofoner i vissa positioner.

Bilabial frikativa /ɸ/ med allofonen av fonemet /f/ smultit samman till det moderna fonemet /v/.

I translitterering och normalisering transkribering av runinskrifter används symbolen R för ett fonem, som utvecklats ur urnordiskans /z/. Uttalet av detta slags r‑ljud är svårt att rekonstruera med säkerhet, och IPA‐symbolen i tabellen är en gissning.

                                     

2. Morfologi

Substantiv

Substantiven i runsvenska böjs efter genus och kasus.

Maskulinum

Denna klass innehåller bland annat egennamn och agentnomen.

Neutrum

Som kyn böjs många enstaviga neutrala substantiv, såsom bær "bär", myrk "mörker", næs "näs", næt "nät", ský "moln", skæg "skägg", væþ / vaþ "vad" och æg "ägg".

Femininum

Få ord i den här gruppen, mest personnamn.

  • Þórrgærðr - Torgerd
  • Hildr - Hildur
  • Gúðlaugr - Gudlög
  • Sigríðr - Sigrid
  • Gerðrúþr - Gertrud
  • Holmfriðr - Holmfrid

Maskulinum

  • Frøyr - Frej gudanamn
  • gæstr - gäst
  • Hakonn - Håkan
  • ælgr - älg
  • staðr - ställe
  • vinr - vän
  • ǫnundr - Anund

Femininum

  • nauð - nöd ; kan ha -r i nom.sing.
  • iorð - jord
  • færð - färd

Maskulinum an-stamm

Många maskulina substantiv böjs såhär.

Alla maskuliner som slutar på i utom jan-stammarna nedan och nd-stammarna räknas hit.

  • landbói - "arrendator"
  • Fasti - Faste

Maskulinum

Dessa ord böjs exakt som an-stammarna, men har ett /j/ mellan stammen och de ändelser som börjar på /a/ och /u/.

Några få ord på -i.

  • hǫfþingi - hövding
  • bryti - förman

Femininum

Bara kona har den underliga formen kvenna i genitiv pluralis! De andra har bara ändelsen -na. kona; kvinna, maka

  • Ása - Åsa
  • Inga - Inga

Femininum

Dessa ord böjs exakt som an-stammarna, men har ett /j/ mellan stammen och de ändelser som börjar på /a/ och /u/.

Femininer på -ja.

  • kyrkia - kyrka

Femininum

Dessa ord har ingen pluralform, p.g.a. sina abstrakta betydelser.

Oftast abstrakta femininer på -i nusv. -e. Till exempel:

  • ælli - ålderdom

Maskulinum

Inga ord böjs som maðr.

  • maðr - människa, man

Som fó tr böjs några få ovanliga verb.

  • fó tr - fot

r- stammar

Bara fem ord ingår i klassen. Vanligtvis släktskapsord.

Bara dessa fem ord böjs så här:

  • systir - syster
  • dóttir - dotter
  • faðir - fader
  • móðir - moder
  • bróðir - broder

Maskulinum

Som bondi böjs bara ett ord till:

  • frændi - frände, släkting
  • bóndi - bofast besutten man, make

Som fiandi böjs alla presensparticip som används som substantiv, till exempel:

  • fíandi - fiende

som styr dativ

af av át åt frá från gen mot mót mot mæþ med úr ur

som styr genitiv

bland bland, i bland + styr ibland dativ innan inom + styr ibland dativ mællum mellan, emellan til till útan utom + styr ibland dativ



                                     

2.1. Morfologi Översikt över morfologi

Morfologi är ordböjningslära. De grundläggande begreppen i morfologi är ordklass och grammatisk kategori. Varje ordklass i runsvenska böjs enligt vissa grammatiska kategorier. Till exempel böjs substantiv i kasus, numerus och bestämdhet species.

Morfologin indelas i

  • deklination, som är böjningen av nominala ordklasser, och
  • konjugation, som är verbböjning.
                                     

2.2. Morfologi Maskulinum

Fler ord som böjs som víkingr:

  • haugr - hög
  • ulfr - ulv, Ulf
  • Þórr - Tor gudanamn
  • íss - is sR > ss
  • dagr - dag
  • svæinn - sven, ung man nR > nn
  • stæinn - sten nr > nn
  • Ingvarr - Ingvar
  • stafr - stav
  • karl - karl rlr > rl
  • Oláfr - Olof
  • gárðr - inhägnad gård
  • Svæinn - Svenn
  • Þórrstæinn - Torsten nR > nn
  • víkingr - viking, sjökrigare
  • Gunnarr - Gunnar
  • konungr - konung

Fler ord som böjs som v i kingR

  • Óðinn - Oden gudanamn
  • himil - himmel
  • hamarr - hammare
  • kætill - kittel
                                     

2.3. Morfologi Neutrum

De flesta neutrala ord som inte slutar på -i böjs så här. Bland annat:

  • líf - liv
  • land - land
  • giald - gäld
  • fæ - boskap, lös egendom -aR i genitiv singularis
  • kuml - kummel, röse
  • oðal - odal, fast egendom
  • gull - guld
  • haf - hav
  • skíp - skepp
  • bó - bo, hem
  • ví - vi, helig plats
                                     

2.4. Morfologi Maskulinum

Denna klass innehåller bland annat egennamn och agentnomen.

                                     

2.5. Morfologi Maskulinum

Förutom de former som omnämns nedan finns vid några ord enstaka belägg för former på - ir i nominativ plural.

Som drængr böjs ett flertal maskuliner på g, gh och k, såsom bækkr "bäck", drykkr "dryck", læggr "ben", lænkr "kedja", ryggr "rygg", sækkr "säck", strængr "sträng", særkr "särk, skjorta" och ælghr "älg".

Som býr böjs byrr "medvind", hærr "här" och þyn "tunna". Det senare böjs dock i nominativ plural þynir och i ackusativ plural þyni.

Som væfr böjs några få ord, såsom gudanamnet Frør endast i singular, folkgruppen Nærikjar samt þæfr "smak".

                                     

2.6. Morfologi Neutrum

Som kyn böjs många enstaviga neutrala substantiv, såsom bær "bär", myrk "mörker", næs "näs", næt "nät", ský "moln", skæg "skägg", væþ / vaþ "vad" och æg "ägg".

                                     

2.7. Morfologi Femininum

Andra ord som böjs likadant:

  • víking - viking, sjökrigståg
  • sól - sol
  • braut - väg
  • borg - borg
  • giof - gåva
  • orost - strid
  • bró - bro
  • sal - själ
  • ǫnd - ande
  • rún - runa
  • Oluf - Olof ett kvinnonamn, alltså inte det samma som OlafR!
                                     

2.8. Morfologi Femininum

Få ord i den här gruppen, mest personnamn.

  • Þórrgærðr - Torgerd
  • Hildr - Hildur
  • Gúðlaugr - Gudlög
  • Sigríðr - Sigrid
  • Gerðrúþr - Gertrud
  • Holmfriðr - Holmfrid
                                     

2.9. Morfologi Femininum

Jô-stammarna skiljer sig från ô-stammarna enbart i det att de har ett /j/ mellan stammen och ändelsen om ändelsen börjar på /a/ eller /u/. Vô-stammarna utskiljer sig på samma sätt genom att ha ett /v/ före ändelser som börjar på /a/ eller /i/.

vô-stam:

  • ǫr - pil
                                     

2.10. Morfologi Maskulinum

  • Frøyr - Frej gudanamn
  • gæstr - gäst
  • Hakonn - Håkan
  • ælgr - älg
  • staðr - ställe
  • vinr - vän
  • ǫnundr - Anund
                                     

2.11. Morfologi Femininum

  • nauð - nöd ; kan ha -r i nom.sing.
  • iorð - jord
  • færð - färd
                                     

2.12. Morfologi Maskulinum

Det finns ett fåtal substantiv som böjs såhär.

  • sunr - son; sunr, sunar, syni, sun, synir, suna, sunum, sunu
  • mǫgr - son; mǫgr, magar, mægi, mǫg, mægir, maga, magum, magu
  • tigr - tiotal; tigr, tigar, tigi, tig, tigir, tiga, tiugum, tiugu
  • biorn - björn, Björn; biorn, biarnar, birni, biorn, birnir, biarna, biarnum, biarnu
  • ǫss - asagud; ǫss, ásar, æsi, ǫs, æsir, ása, ásum, ásu
  • vǫrðr - vakt, väktare
  • knǫrr - knarr, handelsfartyg; knǫrr, knarrr, knærri, knǫrr, knærrir, knarra, knarrum, knarru
  • ǫrn - örn; ǫrn, arnar, ærni, ǫrn, ærnir, arna, arnum, arnu
                                     

2.13. Morfologi Maskulinum an-stamm

Många maskulina substantiv böjs såhär.

Alla maskuliner som slutar på i utom jan-stammarna nedan och nd-stammarna räknas hit.

  • landbói - "arrendator"
  • Fasti - Faste
                                     

2.14. Morfologi Maskulinum

Dessa ord böjs exakt som an-stammarna, men har ett /j/ mellan stammen och de ändelser som börjar på /a/ och /u/.

Några få ord på -i.

  • hǫfþingi - hövding
  • bryti - förman
                                     

2.15. Morfologi Femininum

Bara kona har den underliga formen kvenna i genitiv pluralis! De andra har bara ändelsen -na. kona; kvinna, maka

  • Ása - Åsa
  • Inga - Inga
                                     

2.16. Morfologi Femininum

Dessa ord böjs exakt som an-stammarna, men har ett /j/ mellan stammen och de ändelser som börjar på /a/ och /u/.

Femininer på -ja.

  • kyrkia - kyrka
                                     

2.17. Morfologi Femininum

Dessa ord har ingen pluralform, p.g.a. sina abstrakta betydelser.

Oftast abstrakta femininer på -i nusv. -e. Till exempel:

  • ælli - ålderdom
                                     

2.18. Morfologi Maskulinum

Inga ord böjs som maðr.

  • maðr - människa, man

Som fó tr böjs några få ovanliga verb.

  • fó tr - fot
                                     

2.19. Morfologi r- stammar

Bara fem ord ingår i klassen. Vanligtvis släktskapsord.

Bara dessa fem ord böjs så här:

  • systir - syster
  • dóttir - dotter
  • faðir - fader
  • móðir - moder
  • bróðir - broder
                                     

2.20. Morfologi Maskulinum

Som bondi böjs bara ett ord till:

  • frændi - frände, släkting
  • bóndi - bofast besutten man, make

Som fiandi böjs alla presensparticip som används som substantiv, till exempel:

  • fíandi - fiende
                                     

2.21. Morfologi Stark böjning

Som langr böjs enstaviga adjektiv som:

  • sniallr - duglig
  • glaðr - glad
  • miorr - smal
  • stórr - stor
  • halfr - halv
  • langr - lång
  • vitr - klok
  • rikr - rik, mäktig

Som hæiþinn böjs tvåstaviga adjektiv och perfektparticip av starka verb:

  • hæiðinn - hednisk; nom.sing.: nR > nn
  • fæghinn - glad; nom.sing.: nR > nn
                                     

2.22. Morfologi som styr dativ

af av át åt frá från gen mot mót mot mæþ med úr ur

                                     

2.23. Morfologi som styr genitiv

bland bland, i bland + styr ibland dativ innan inom + styr ibland dativ mællum mellan, emellan til till útan utom + styr ibland dativ

                                     

2.24. Morfologi som styr ackusativ eller dativ

í i + när frasen betecknar rörelse in i objektet + när frasen beskriver befintlighet inne i objektet á på + när frasen betecknar rörelse upp på objektet + när frasen beskriver befintlighet uppe på objektet fýri för undir under við vid yfir över æftir, aft, át efter

Free and no ads
no need to download or install

Pino - logical board game which is based on tactics and strategy. In general this is a remix of chess, checkers and corners. The game develops imagination, concentration, teaches how to solve tasks, plan their own actions and of course to think logically. It does not matter how much pieces you have, the main thing is how they are placement!

online intellectual game →