Back

ⓘ Ortnamn i Jämtland



                                     

ⓘ Ortnamn i Jämtland

Ortnamn i Jämtland kan, liksom resten av de svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Marby, och -byn som i Tandsbyn. Som beteckning för fäbodar används ofta efterledet -bodarna, till exempel i Lustbodarna och Mobodarna. Ett nästan lika vanligt efterled för fäbodar är -vallen, som i Röjvallen.

Vissa ortnamn är speciella för Jämtland och för Hälsingland. Ett exempel på detta är namn som har efterledet -böle. Ortnamnen i Jämtland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Ett fåtal av de osammansatta ortnamnen är enstaviga som Berg, Kall, Lit och Ås. De allra flesta är tvåstaviga som till exempel Bräcke, Ope och Åre. Ändelsen -e betecknar pluralis.

Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Bodsjö och Duved, men det finns också namn med tre ordled, som Svenstavik.

                                     

1. Definition av begreppet ortnamn

Ortnamn eller toponymer är namn på geografiska företeelser och ortnamnen kan delas upp i bebyggelsenamn och naturnamn. En språkvetenskaplig definition är att "ett ortnamn är ett språkligt uttryck som i en viss namnbrukarkrets är knutet till en bestämd plats".

                                     

2. Ortnamnskategorier

Alla ortnamn delas upp i två huvudkategorier: naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen kan indelas tre kategorier: ägonamn, bebyggelsenamn och namn på artefakter. Naturnamn är namn på vattendrag, sjöar, skogar o.s.v. Ägonamn är namn på mark som används för jordbruk och boskapsskötsel, till exempel åkrar, ängar och hagar. Bebyggelsenamn är namn på tätorter, byar, gårdar, bygder med mera. Artefaktnamn är namn på broar, hamnar, gruvor, gravhögar m.m. Bebyggelsenamn kan vara primära eller sekundära. Primära bebyggelsenamn avser bebyggelse redan från början, till exempel de som slutar på -by eller -byn som Tyby och Edsbyn. Sekundära bebyggelsenamn har inte från början betecknat bebyggelse, utan har ursprungligen varit naturnamn, ägonamn eller artefaktnamn. Exempel på sådana ortnamn i Jämtland är Enafors, Gällö, Hackås med flera.

Ortnamnet Östersund

Östersund har tidigare hetat Östersundet. Namnet beror på stadens läge mellan Frösön och fastlandet, vid Frösöns östra sund.

                                     

3.1. Typiska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser i Jämtland Ortnamnsefterled som betecknar bebyggelse

  • -bodarna betecknar fäbodvall och dessa namn har under lång tid, fram till 1700-talet, varit vanliga som fäbodnamn. Exempel: Bergbodarna, Flobodarna och Flärkbodarna.
  • -by, -byn kan höra ihop med det fornsvenska verbet boa, som betydde ställa i ordning, bereda, som den senare betydelsen gård, by har utvecklats från. I Jämtland finns bland annat Marby och Marieby samt Bredbyn och Fanbyn.
  • -sta förekommer, förutom i Jämtland, i Hälsingland, Ångermanland, Medelpad, Gästrikland och i Svealand. I Götaland skrivs efterledet som -stad. Ofta översätts -sta som boplats, men det har även föreslagits att -sta har en ägobetecknande funktion. Namn med efterledet -sta är Bingsta, Kullsta, Kösta, Svensta och Ångsta.
  • -a har i en del jämtländska ortnamn betydelsen -vin. Dessa namn är ursprungligen ägonamn. Exempel: Knytta, Kövra och Rista som inte är ett -stanamn.
  • -böle betyder bostad, gård, nybygge och härstammar från medeltiden. Exempel: Hornsjöböle, Kusböle och Oxböle.
  • -e kan, liksom -a, ha en forntida betydelse -vin. Sådana namn är till exempel Härke, Silje och Välje.
  • -om betyder hem med betydelsen gård eller trakt i jämtländska ortnamn. Många av dessa namn har centralt läge i Storsjöbygden. Exempel: Det finns tre Grötom: Grötom i Offerdals socken, Grötom i Kalls socken och Grötom i Häggenås socken. Dessutom finns Hallom, Salom m.fl. Ortnamnet Krokom hör däremot inte ihop med dessa namn, utan i det namnet är -om en dativ pluralform.
  • -änget, exempel: Björnänget, Slättänget.
  • -åsen, exempel: Bångåsen, Klaxåsen, Kolåsen, Kännåsen och Tångeråsen.
  • -sätern betyder fäboden. Detta efterled förekommer i de västligaste delarna av Jämtland. Ordet kommer från ett fornvästnordiskt ord -sætr), men som brukades av annan än markägaren. Brukaren, kallad torpare, betalade då "hyra" till ägaren i form av dagsverken. Exempel på -torp är Högstorp, Furutorp, Jonstorp
  • -änge, exempel: Björnänge, Lillänge.
  • -äng, exempel: Haxäng, Måläng.
  • -torpet, bestämd form av -torp, exempel: Esbjörnstorpet, Larstorpet, Sösjötorpet
  • -vallen betecknar fäbodvall. Exempel: Brastavallen, Gammalvallen och Hallvallen.
  • -ås, -åsen är som efterled vanliga i Jämtland på grund av att landskapet är kuperat. I medeltida handlingar nämns gamla bebyggelser som har samband med åsar är särskilt vanliga i de socknar som ligger väster om den sydligaste delen av Storsjön: Oviken, Myssjö och Marviken.
  • -äng, änge, änget finns oftast i inlandet. Namnen är ursprungligen namn på ägor. När befolkningen har ökat har även ägomark, som t.ex. ängar börjat bebyggas. I Jämtland har formen änge varit dominerade.
  • -säter I Jämtland med undantag för de västligaste delarna kommer ordet från en motsvarighet till det fornvästnordiska -set med kort vokal. Ordets betydelse är skogsäng, utmarksäng. Endast två namn med detta efterled finns i Jämtland: Finnsäter i Offerdals socken och Finnsäter i Alsens socken.
  • -ås, exempel: Aspås, Gisselås, Kyrkås, Sikås och Tullingsås.


                                     

3.2. Typiska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser i Jämtland Ortnamnsefterled som betecknar höjder

  • -gaise är samiska och betyder hög och spetsig fjälltopp. Exempel: Buregaise, Plassagaise och Sarvesgaise.
  • -klumpen betecknar i Jämtland ett berg och i enstaka fall ett fjäll. Exempel: Bergsjöklumpen, Oldklumpen och Vinklumpen.
  • -tjakke är samiska och betyder fjälltopp. Exempel: Horroketjakke, Sielkentjakke och Tjårventjakke.
  • -valen betyder lågfjäll. Exempel: Gråsjövalen, Rundvalen, Skårrvalen och Visjövalen.
  • -åsen är ett vanligt efterled i Jämtland på grund av landskapets kuperade karaktär. Exempel: Hulkaråsen, Kyrkåsen och Myckelåsen.
  • -fjället och -fjällen är, på grund av fjällen i västra Jämtland, ett vanligt efterled i dessa delar av landskapet. Exempel på -fjället och -fjällen är Gruvfjället, Munsfjället, Ottfjället och Storfjället samt Anarisfjällen, Härjångsfjällen och Sösjöfjällen.
  • högen är rätt vanligt förekommande i Jämtland. Ordet hög betyder höjd i detta landskap. Exempel: Granhögen, Hundshögen och Middagshögen.
                                     

3.3. Typiska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser i Jämtland Ortnamnsefterled som betecknar sjöar

  • -vattnet är ett efterled med betydelsen sjö i Strömsunds kommun. På den norska sidan av riksgränsen är -vatnet det motsvarande efterledet. I Jämtland finns bland annat Ankarvattnet, Gussvattnet och Kvarnbergsvattnet.
  • -jaure är en ganska vanlig samisk beteckning för sjö i Jämtlands fjälltrakter, varav de flesta finns i Frostvikens och Strömsunds kommuner. Exempel: Arajaure, Gatojaure, Jemesjaure och Tjåurejaure.
  • -sjön är i Jämtland, liksom för övrigt i Sverige, ett vanligt efterled, till exempel Fångsjön, Mjösjön och Storsjön.
                                     

3.4. Typiska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser i Jämtland Ortnamnsändelser

  • -a är i allmänhet en vanlig pluraländelse i svenska ortnamn. I Jämtland finns dock endast ett fåtal ortnamn som har denna pluraländelse, till exempel de tre jämtländska Valla: Valla, Bräcke kommun, Valla, Krokoms kommun och Valla, Östersund.
  • -an är en ändelse för bland annat vattendrag. I Jämtland har några vattendragsnamn sådana ändelser: Enan, Hårkan, Ljungan och Långan.
  • -e är i Jämtland en relativt vanlig pluraländelse, liksom till exempel på Gotland, i Bohuslän, i vissa delar av Värmland till exempel Sunne, i Härjedalen Hede ii Hedha sokn 1397), Jämtland Stavre och i Medelpad till exempel Ånge. Ändelsen -e förekommer i Jämtland bland annat i Stavre j Stafrom), 1410, Sunne j Sundum), 1343 och Åre De Arum), 1344
                                     

4. Ortnamn som påminner om hednisk kult

I Jämtland finns några ortnamn i anslutning till landskapets centrala bygder runt Storsjön som minner om forntida kult, som Frösön dyrkan av guden Frö, Norderön dyrkan av Njord och Odensala dyrkan av Oden. Fem platser i Jämtland har namnet Hov: Hov i Alsens socken, Hov i Frösö socken, Hov i Hackås socken, Hov i Norderö socken och Hov i Ås socken. Ortnamnets betydelse är sannolikt hedniskt tempel.

                                     

5. Referenser

Källor

  • Flemström, Bertil 1983. Ortnamn i Jämtland. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219610. ISBN 91-20-07028-4
  • Wahlberg, Mats, red 2003. Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet SOFI. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
Free and no ads
no need to download or install

Pino - logical board game which is based on tactics and strategy. In general this is a remix of chess, checkers and corners. The game develops imagination, concentration, teaches how to solve tasks, plan their own actions and of course to think logically. It does not matter how much pieces you have, the main thing is how they are placement!

online intellectual game →