Back

ⓘ Ortnamn i Härjedalen



                                     

ⓘ Ortnamn i Härjedalen

Ortnamnen i Härjedalen är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Två osammansatta ortnamn är enstaviga, Flon och Sveg. Några är tvåstaviga som Aspan och Hede. Av de sammansatta ortnamnen har de allra flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Långå och Orrmo, men det finns också namn med tre ordled, som Funäsdalen.

                                     

1. Definition av begreppet ortnamn

Ortnamn eller toponymer är namn på geografiska företeelser och ortnamnen kan delas upp i bebyggelsenamn och naturnamn. En språkvetenskaplig definition är att "ett ortnamn är ett språkligt uttryck som i en viss namnbrukarkrets är knutet till en bestämd plats".

                                     

2. Ortnamnskategorier

Alla ortnamn delas upp i två huvudkategorier: naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen kan indelas tre kategorier: ägonamn, bebyggelsenamn och namn på artefakter. Naturnamn är namn på vattendrag, sjöar, skogar o.s.v. Ägonamn är namn på mark som används för jordbruk och boskapsskötsel, till exempel åkrar, ängar och hagar. Bebyggelsenamn är namn på tätorter, byar, gårdar, bygder med mera. Artefaktnamn är namn på broar, hamnar, gruvor, gravhögar m.m. Bebyggelsenamn kan vara primära eller sekundära. Primära bebyggelsenamn avser bebyggelse redan från början, till exempel de som slutar på -by eller -byn som Tyby och Edsbyn. Sekundära bebyggelsenamn har inte från början betecknat bebyggelse, utan har ursprungligen varit naturnamn, ägonamn eller artefaktnamn. Exempel på sådana ortnamn i Härjedalen är Duvberg, Herrö, Tännäs med flera.

Ortnamnet Sveg

Namnet Sveg, j sueigi 1273, kommer av den skarpa krök, fornvästnordiska sveigr, som älven Ljusnan gör strax nedom Svegs kyrka.

                                     

3.1. Typiska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser i Härjedalen Ortnamnsefterled som betecknar bebyggelse

  • -vallen betecknar fäbodvall. Exempel: Nilsvallen, Ränningsvallen och Västbergsvallen.
  • -bodarna betecknar fäbodvall och dessa namn har under lång tid, fram till 1700-talet, varit vanliga som fäbodnamn. Exempel: Kristoffersbodarna, Vänsjöbodarna, Västbodarna,
  • -högen är rätt vanligt förekommande i Härjedalen. Ordet hög betyder höjd i detta landskap. Exempel: Lövhögen, Åkerhögen och Östhögen.
  • -torpet, bestämd form av -torp, exempel: Finntorpet, Håkantorpet, Rundkvisttorpet
  • -stugan, exempel: Långsjöstugan, Rogenstugan och Sandnässtugan.
  • -dal och -dalen Ljusnedal och Överhogdal, Ljungdalen, Lofsdalen och Vemdalen.
  • -berg, exempel: Duvberg, Glissjöberg och Överberg.
  • -kojan, exempel: Eskilskojan, Fågelåskojan och Holmskojan.
                                     

3.2. Typiska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser i Härjedalen Ortnamnsefterled som betecknar höjder

  • -högen är rätt vanligt förekommande ord för berg i Härjedalen. Ordet hög betyder höjd i detta landskap. Exempel: Stor-Axhögen, Långhögen och Stuguhögen.
  • -åsen är ett vanligt efterled i Härjedalen på grund av landskapets kuperade karaktär. Exempel: Bölbergsåsen, Granåsen och Vålåsen.
  • -vålen betyder lågfjäll, till exempel Glötesvålen, Hågåvålen, Tandsjövålen och Tvillingvålen. I Jämtland är beteckningen för lågfjäll -valen, till exempel Gråsjövalen.
  • -tjahke är samiska och betyder fjälltopp. Exempel: Breannentjahke, Guetjetjahke och Rändegentjahke.
  • -fjället och -fjällen är, på grund av fjällen i norra och västra Härjedalen, ett vanligt efterled i dessa delar av landskapet. Exempel på -fjället och -fjällen är Anåfjället, Dunsjöfjället, Hamrafjället och Sonfjället, samt Funäsfjällen och Klövsjöfjällen.
                                     

3.3. Typiska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser i Härjedalen Ortnamnsefterled som betecknar sjöar

  • -sjön är i Härjedalen, liksom för övrigt i Sverige, ett vanligt efterled, till exempel Lofssjön, Storsjön och Svegssjön.
  • -vattnet är ett efterled med betydelsen sjö Exempel: Draggvattnet, Trätovattnet och Vitvattnet.
  • -jaure är det samiska ordet för insjö: Isenjaure, Jutenjaure och Raudejaure.
Free and no ads
no need to download or install

Pino - logical board game which is based on tactics and strategy. In general this is a remix of chess, checkers and corners. The game develops imagination, concentration, teaches how to solve tasks, plan their own actions and of course to think logically. It does not matter how much pieces you have, the main thing is how they are placement!

online intellectual game →