Back

ⓘ Finlandssvenska




                                               

Finlandssvenskar

Finlandssvenskar är den etniska minoriteten av svenskar med ursprung i Finland och i Finland oftast med benämningen svenskspråkiga. Benämningen finnar omfattar i sin tur finskspråkiga medborgare i Finland. Finländare är ett samlande namn hyperonym för medborgare i och personer från Finland, oavsett vilken språkgrupp och/eller etnisk grupp, etc. de tillhör.

                                               

Finlandssvenskt teckenspråk

Det finlandssvenska teckenspråket är ett teckenspråk som tecknas av runt 300 personer, varav cirka 90 har det som modersmål, främst i södra Finland och i svenska Österbotten. En stor dela av dem är äldre. Dessa personer kommer framför allt från finlandssvenska släkter där svenska är talspråket och har därmed svenska som första skrivna språk. Den första dövskolan i Finland grundades år 1846 av Carl Oscar Malm som själv var också döv. Sedan dövskolan i Borgå lades ner år 1993, är språkets framtid osäker. Många familjer med döva barn har emigrerat till Sverige på grund av beslutet. Från och m ...

                                               

Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige

Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige är en svenskspråkig politiskt och religiöst obunden paraplyorganisation för finlandssvenska föreningar i Sverige. Förbundets kansli ligger i Stockholm. Migration från den tidigare östra riksdelen av Sverige, och senare Finland, till Sverige har alltid pågått över åren. Efter andra världskriget ökade den. Under 1940-talet bildades de första finlandssvenska föreningarna i Sverige, med början i Föreningen Svensk Österbottningar i Sverige 1948 med säte i södra Dalarna. Den första Ålandsföreningen varÅlandsgillet i Stockholm 1939. Paraplyorganisatipnen ...

                                               

Finlandssvenska rimakademin

Finlandssvenska rimakademin, FiRA, är en förening som bildades i Helsingfors 2002 med syfte att värna, tillvarata och förnya den finlandssvenska bordsvisekulturen samt annan finlandssvensk tillfällighetsdiktning. Styrelsen består av fem ledamöter och det totala antalet ledamöter kan högst uppgå till 28 samtidigt. Akademin samarbetar med Finlands svenska folkmusikinstitut och arrangerar de årligen återkommande finländska mästerskapen i nyskrivna snapsvisor. Akademins motto är "Snille och snaps".

                                               

Finlandssvenska flaggan

Den finlandssvenska flaggan, en röd flagga med gult kors, används i en del kretsar i Finland för att representera det finlandssvenska. Husbondsvimpeln med samma färger, som påvisar att man är svenskspråkig, är desto vanligare och kan ses i många flaggstänger i Finland i trakter där det bor finlandssvenskar, speciellt på landsbygden. Flaggan har andra proportioner än den snarlika skånska flaggan. Själva utformningen, med korset, representerar enighet med de andra nordiska länderna, och speciellt med Sverige. Flaggan är inofficiell och baserad på ett förslag till handelsflagga som lades fram ...

                                               

Finlandssvensk litteratur

Finlandssvensk litteratur är litteratur på svenska skriven av finlandssvenskar – i regel utgiven i Finland. Den har en lång historia, med namn som Johan Ludvig Runeberg och Tove Jansson. Ofta inkluderas även åländsk litteratur i begreppet.

                                               

Finlandssvenska nationen

Finlandssvenska Nationen förkortat FSN grundades 1994 för att främja finlandssvenska studenters samvaro samt införa finlandssvensk studentkultur vid Umeå universitet. FSN skiljer sig från de andra nationerna vid universitetet genom att nationen i sina stadgar bestämt att minst hälften av medlemmarna måste ha finlandssvenskt ursprung. Finlandssvenska Nationen anordnar varje år dels sin årsfest i april samt en sittning för att fira Självständighetsdagen den 6 december. Nationen försöker även att delta i firandet av Pampas nationaldag samt i Brännbollsyran. Till detta ordnar nationen andra si ...

                                               

Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen

Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen samlar landsbygdsaktiva i svenskfinland till en gemensam konferens som arrangeras vartannat år runt om i landskapen.

                                               

Finlandssvenska bragdmedaljen

Den finlandssvenska bragdmedaljen har sedan år 1935 delats ut till finlandssvenska idrottare. Den moderna bragdmedaljen, eller Finlands Svenska Idrotts bragmedalj, härstammar från Idrottsbladets guldmedalj som delades ut från 1935 till 1947. Idrottsbladets guldmedalj övergick år 1948 till Sport-Pressens guldmedalj. Utdelningen övergick år 1995 till Finlands Svenska Idrott som på den tiden hette Centralidrottsförbundet CIF. Numera delas bragdmedaljen ut i början av året på den Finlandssvenska Idrottsgalan.

                                               

Finlandssvensk samling

Finlandssvensk samling rf är en partipolitiskt obunden förening i Finland som kämpar för finlandssvenskarnas språkliga och mänskliga rättigheter. Föreningen grundades 2001. Den har ansetts ha en betydligt radikalare syn på hur språkfrågan skall skötas än de etablerade finlandssvenska institutionerna. Föreningen har betonat den territoriella aspekten av Finlands tvåspråkighet, internationella minoritetskonventioners betydelse för finlandssvenskarna och den vanliga finlandssvenskens engagemang. Ordförande för föreningen har varit: Gösta von Wendt, Ida Asplund och Juha Janhunen. År 2011 valde ...

                                               

Finlandssvenska psalmboken

Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är den svenskspråkiga psalmboken som används i svensk- och tvåspråkiga församlingar i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Eftersom Finland efter Finska kriget år 1809 blev ett storfurstendöme under Ryssland, var det inte heller självklart att Sveriges psalmbok också skulle vara det svenskspråkiga Finlands officiella psalmbok. Det kom fram förslag, bland annat av Finlands ärkebiskob Jacob Tengström, att man kunde väl använda den nya svenska psalmboken, "Wallinska psalmboken" i de svenska församlingarna i Finland, eller att ...

                                               

Finlandssvenskt filmcentrum

Finlandssvenskt filmcentrum är en finlandssvensk förening som arbetar för en levande svenskspråkig filmkultur i Finland. Föreningen grundades 1989 och den har kanslier i Helsingfors och Åbo. Det finns också ett filialkansli i Vasa.

                                               

Byri på svensk

Byri på svensk var en kampanj 2005-2008 för att påminna finlandssvenskar i tvåspråkiga orter om att inte automatiskt inleda samtal med främmande personer på finska, då ett sådant beteende kan medverka till att svenskan kommer ur bruk på fler orter. Projektet inleddes om år 2010. År 2019 belönades Folktingets förtjänstmedalj till Catarina Silvander, en aktiv inom projektet. Kampanjer för att använda svenska på stan har förekommit i flera repriser i Finland.

                                               

Enspråkigt svensk kommun

En enspråkigt svensk kommun är i Finland en kommun som enligt språklagen har svenska som enda officiella språk. Kommunernas språkliga status vad gäller svenska och finska fastslås vart tionde år av statsrådet, utom vad gäller Åland. Kommuner där mindre än 8 % och mindre än 3 000 av invånarna uppgett minoritetsspråket som modersmål i folkbokföringen fastställs vara enspråkiga, utom om kommunen föregående period varit tvåspråkig, varvid gränsen är 6 %. Kommunfullmäktige kan också ansöka om status som tvåspråkig kommun för tioårsperioden. Förutom de åländska kommunerna, som dels är enskpråkig ...

                                               

Finska språkstriden

Den finska språkstriden syftar oftast på debatterna i Finland under 1920- och 1930-talen om den nya republikens två officiella språk: finska och svenska. Men diskussion och vissa stridigheter har förekommit ända sedan finskan på 1800-talet började utvecklas till ett fullvärdigt samhällsspråk och frågan väcktes huruvida den nya nationen skulle ha ett eller två språk.

                                               

Folkmålskommissionen

Folkmålskommissionen var en finlandssvensk kommission med syfte att "enligt vetenskapliga principer insamla och undersöka material belysande våra svenska folkmål och den kultur dessa företräda". Folkmålskommissionen bildades 1927 som en fri sammanslutning, vars medlemmar företrädde institutioner och föreningar med folkkultursforskning på programmet, det vill säga Finska vetenskaps-societeten, Föreningen Brage, Svenska landsmålsföreningen i Helsingfors och Svenska litteratursällskapet i Finland. Senare utvidgades kommissionen med representanter för Föreningen för nordisk filologi 1933 samt ...

                                               

Ordbok över Finlands svenska folkmål

Ordbok över Finlands svenska folkmål är en ordbok som bygger på uppteckning och inspelning av svenska dialekter i Finland från 1850-talet fram till våra dagar. Materialet på över en miljon registerkort har främst samlats in av Svenska landsmålsföreningen i Helsingfors under tiden 1874–1892, Svenska litteratursällskapet i Finland 1888–, Folkmålskommissionen 1928–1976 och Forskningscentralen för de inhemska språken 1976–. Redigeringen av materialet för ordboken inleddes 1959 av Folkmålskommissionen och övertogs 1976 av den statliga Forskningscentralen för de inhemska språken, som bildats sam ...

                                               

Svensk-Finlands vänner

Svensk-Finlands vänner är en svensk förening som bildades för att tillgodose finlandssvenska intressen. Föreningen grundades 1938 i Stockholm med uppgift att i Sverige verka och vidmakthålla intresset för svenskt språk och svensk kultur i Finland samt utgöra ett stöd för finlandssvenska strävanden. Föreningen anordnade möten och sammankomster samt utgav tidskriften Svensk-Finland.